Hantverk med pill och finlir som lockar många tjejer

Varför blir man plattsättare?
­ – Det är ett hantverk som kräver massor av precision. Det är mycket pill och finlir. Därför tror jag många tjejer lockas av det, svarar Elin Syvertsen, som tillsammans med My Rantala, är två av Miljönärens kvinnliga plattsättare.

Bland Miljönärens plattsättare är sju kvinnor och sex män. En unik könsfördelning inom en bransch, där alltfler kvinnor blir intresserade av yrket.
Två av dem är Elin Syvertsen och My Rantala, två 24-åringar som nosade på måleriyrket men valde sedan att bli plattsättare.

– Det är jätteoroligt när man har gjort fint, säger Elin Syvertsen som förklarar tjusningen med jobbet.

Även målare gör väl fina rum?
– Det stämmer, men inte på samma sätt. Här är det mer hantverk och precision. Vi arbetar med olika mönster, i kök, hallar och badrum. Det är mer variation, säger My Rantala.

 Både My Rantala och Elin Syvertsen intygar att det väcker viss uppmärksamhet bland andra manliga yrkeskategorier när det kommer kvinnliga plattsättare till bygget:

– Många tror att vi är målare och de flesta tycker det är jätteroligt med tjejer på jobbet, säger My Rantala.

Men hon berättar att de ibland råkar ut för den jobbiga gubbjargongen:
– Man får höra gubbar som kan säga: ”Det är inte varje dag som en kvinna sitter på knä för en”, berättar Elin Syvertsen.

Blir man arg?
– Det är klart man blir, svarar båda mycket bestämt. De intygar samtidigt att de har skinn på näsan och säger ifrån.

För dem är yrkesskickligheten viktigast. De sätter en ära i att arbetet ska bli riktigt bra. Därför blir det en hel del googlande på nätet bland leverantörernas instruktioner för att göra rätt när det handlar om speciallösningar i plattsättningen.